Det blev ganska nice trots allt.

När jag blev oplanerat gravid med vårt första barn i okt 07 var jag arbetslös. I början av nov hade jag dock fått jobb och börjat jobba. Efter lite turer fram och tillbaka fick jag inte vara kvar när min provanställning gick ut på grund av att jag var gravid. Det visade sig även att pga att jag hade ett glapp innan min anställning där jag inte var anmäld hos AF så nollade FK mina första 180dagar vilket gjorde att de första 180 föräldradagarna som togs ut på vår son gav 180kr/dag istället för 489kr/dag som var min SGI nivå. Då hatade jag allt och alla. Inget gick vår väg och allt var bara skit.

Nu nästan 2 år senare har det visat sig att så hemskt var det inte trots allt. Hur då? Jo det började med att jag efter min föräldraledighet var jag arbetslös i ca 1½ månad sedan hade jag jobb. Inget super jobb, men jag hade jobb Jobbet var via ett bemanningsföretag som jag jobbat åt tidigare som jag visserligen fått sparken från och som jag svurit på att aldrig jobba för igen, men nu blev det som det blev. Kontraktet var från början av okt till 23 dec. I mitten av dec fick jag byta avdelning på företaget som jag var uthyrd till och det hela slutade med att jag från den 1 feb inte längre var anställd på bemanningsföretaget utan timanställd på det företaget jag var uthyrd till.

I nov 09 upptäckte jag dessutom att jag återigen är oplanerat gravid (jag antar att jag är ung och dum och inte har lärt mig av mitt "misstag" ). Så jag stod åter igen i situationen att jag inte hade fastjobb och var gravid. Min timasntällning gick ut den siste feb och när dom ville förlänga mig till siste sep var jag tvungen att berätta för min chef att jag inte kan jobba så länge eftersom jag är gravid med BF 2 aug. Istället för att ge mig sparken/inte låta mig vara kvar som jag trodde han skulle göra så förlängde han mig till siste juni vilket var prefekt för mig. Så jag kommer ha jobb fram tills ungefär 1 månad innan BF vilket jag kan leva med

För några veckor sedan gick jag förbi mitt gamla jobb som jag hade innan vi fick vårt första barn och det visade sig att dom jag jobbade med hade fått sparken och att dom lagt ner vilket hade gjort att jag varit arbetslös sedan 5 veckor tillbaka om jag fått vara kvar och att vara arbetslös och gravid är väl inte världens genom tiderna bästa kombo.

Förra veckan ringde dessutom FK och ville ha lite information angående den lön jag angett när jag skulle ta ut vab på sonen. Det visade sig att eftersom jag inte var anställd på bemanningsföretaget som jag jobbade på efter föräldraledigheten i 6 månader så kan dom inte räkna på den inkomsten. Dom kan inte heller räkna på den inkomsten jag har nu eftersom jag kommer jobba där i 5 månader vilket gör att dom räknar på min inkomst jag hade innan sonen föddes och den är mycket högre. Dessutom kommer jag få samma föräldrapenning som förra gången eftersom sonen inte är mer än 2½år när bebisen kommer.

Så trots att allt var skit för 2år sedan så har det blivit ganska bra nu trots allt Allt har en konstig förmåga att lösa sig bara man tror att det kommer lösa sig